Rescue åsnor


Tänkte skriva lite om något som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen åsnorna på Cedar Centre (CC).

De har har inte haft ett lätt liv och har fått en fristad på CC där de ska få tillbringa ålderdomen (utom möjligtvis Chloe om hon flyttar hit, har inte riktigt bestämt mig om det är den bästa idén) De har hamnat lite i bakvatten då det mesta krutet har lagts på hundar och katter för att de ska få nya hem. De har försökt få sponsorer till åsnorna men inte lyckats, folk är mer benägna att sponsra hundarna. Det är inte så att de vanskötts men de kanske inte har fått den rätta åsneskötseln så att säga, men de har gjort så gott de kunnat.

Clarisa och Chloe

Nu när jag varit på kurs och lärt mig en hel del om åsnor kan jag i min tur dela med mig om vad en åsna behöver. Man tror ju att en åsna är som en häst men det är mycket som skiljer. Som t.ex antalet kromosomer, att dom ska äta halm och inte hö, att dom är känsliga för kyliga vindar och regn då de har en helt annan pälsstruktur än en häst - den håller inte vätan borta - de är ju trots allt egentligen ökendjur, att hovarna är helt annorlunda och mycket mer.
Förutom direkta skillnader så behöver man veta en del om så´nt som också är lika, som t.ex att dom behöver saltsten eller att tänderna behöver raspas. En saltsten har jag tagit dit och den slickade de begärligt i sig och jag har pratat med dom om behovet av tandvård så nu ska det komma en veterinär och ta hand om tandsebissingarna. Och med ett lämpligare foder och fina tänder hoppas jag att dom lägger på sig några kilon.

Snart är det vinter, inte som i Sverige tack och lov, men det blir ändå kallt och blött. Inte ett klimat som är så bra för en åsna, speciellt inte när dom är till åren som dessa, då har de svårt att hålla värmen. Alltså tänkte jag försöka få till en liten insamling till regntäcken så att de kan hålla värmen när vädret blir kallare och råare. Vill någon bidra via Paypal så blir både jag och åsnorna jätteglada (jag fortsätter använda tomarshelter@gmail.com-kontot men det går garanterat inte dit, vet inte hur jag ska byta mailadress) 

Åsnetäcke, här kan ni läsa mer om det om ni vill

Trots att detta är ett jordbruks- och åsneland är det jättesvårt att få tag på bra grejer här, om det ens gå att få tag på över huvud taget. Det tänkte jag lösa genom att beställa från England där dom har gott om bra tillbehör för åsnor. Jag ska prata med dom på Donkey Sanctuary dit jag ska i November för att lära mig ännu mer om åsnor om det är ok att leveransen går dit och jag tar i så fall grejerna med mig tillbaka i resväskan, då slipper man den hutlösa frakten dom vill ha för att leverera till Portugal. Det blir som två flugor i en smäll.

Så lite om åsnorna.

Maria räddades från ett grisstall där hon stod i grisdynga. Tack vare det har hårsäckarna förstörts och skinnet är tunt och bräckligt. Sommaren är en plåga för henne eftersom flugorna sitter och äter på benen. Första somrarna hade hon avklippta jeans på sina ben för att skydda dom. Det har blivit bättre men hon måste fortfarande smörjas in varje dag för att hindra flugorna från att äta upp henne. Jag har fått ett mönster på benskydd från Donkey Sanctuary och ska försöka hitta lämpligt material för att sy benskydd åt henne. Hon hade dessutom  förvuxna hovar som hovslagaren har lyckats få hyfsad ordning på men än är det inte tillräckligt för att hon ska kunna röra sig och få muskler.

Maria

Maria delar med sig av godsakerna

Clarisa inhystes i ett litet utrymme utan fönster, det var så litet att hon inte kunde vända sig. Hennes sele var tätningsringen från en tvättmaskin. När hon kom till CC hade hon jättesvårt att gå eftersom hennes hovar var förvridna och överväxta och hon är blind på ena ögat. Otroligt nog hade hon tvingats arbeta trots att hon var i så dåligt skick.  Hovslagaren har arbetat hårt för att få ordning på hennes fötter och hon har fortfarande besvär med framförallt ena framhoven. Hennes rygg har tagit mycket stryk av alla tunga laster hon tvingats bära och hon hade allvarliga hudproblem pga dåliga levnadsförhållanden och dålig kost. Efter mycket vård har hennes hud blivit återställd och hårremmen har vuxit ut, men än återstår en hel del innan hon kan njuta av sin ålderdom.

Clarisa när hon kom till CC (bilden från CC:s hemsida)

Clarisa idag

Chloe har också haft ett hårt liv. När hon kom till CC hade hon också förväxta hovar och kunde inte gå. Trots flera besök av hovslagaren är det mycket kvar att göra innan hon kan röra sig på ett bra sätt, hon går ogärna idag och då hon rör sig är det med små styltande steg. När hon kom till CC var hon så skygg att ingen fick röra henne, troligtvis har hon fått utstå mycket hugg och slag. I dag kan man klia henne på huvudet och ryggen men försöker man ta henne på benen blir hon sur och vill bitas och sparka. Vi alla tränar henne att bli vidrörd och för varje dag går det lite bättre men än återstår mycket jobb. Tack vare att hon inte kunnat röra sig är hon nästan helt utan muskler och väldigt skraltig.

Chloe

Chloe rullar sig i aska, bra flugskydd

Hjälp en åsna att få ett mysigt täcke 

Skriv gärna en kommentar, det är alltid roligt att få.


Kommentarer

Ingrid sa…
Hej! Har CC någon hemsida elle fb?
Jag skulle gärna veta mera!
Hälsningar från Ingrid
Ingrid sa…
Ps:min mailadress irosenkvist@hotmail.com

Populära inlägg i den här bloggen

Gäster upplever genuint lantliv

Vilket mörker

Finbesök idag